🇹🇭 UTLANDSÄGDA FÖRETAG Debatten om utländska företag och arbetskraft i Thailand växer. Kim Wadström på Lanta

UTLANDSÄGDA FÖRETAG

Debatten om utländska företag och arbetskraft i Thailand växer

Demokratiska partiet kräver hårdare granskning av utlandsfinansierade företag. 

Partiets talesperson Vee Srivarathabul uppmanar regeringen att kontrollera varifrån kapitalet bakom hotell och restauranger kommer och om thailändare används som bulvaner för att kringgå reglerna om utländskt ägande.

Enligt Vee finns det restauranger och hotell där såväl ledning som personal helt består av utlänningar. Hon pekar också på att lågavlönade migrantarbetare används för att hålla nere kostnaderna. 

Utspelet kommer bara några dagar efter att miljöaktivisten Siranudh ”Psi” Scott väckte stor uppmärksamhet genom att vägra tala engelska med utländsk restaurangpersonal.

Om personalen inte kan ta hans beställning på thailändska ber han i stället att få tala med en thailändsk anställd.

”Jag är i Thailand och föredrar att tala thailändska”, var hans budskap. Till saken hör att Psi Scott själv är till hälften britt.

Debatten har fått stort gensvar på thailändska sociala medier. Flera thailändare har beskrivit hur de på turistorter som Phuket, Samui och Koh Tao tvingats använda engelska för att kunna kommunicera med personal på hotell och restauranger i sitt eget land.

Scott kritiserade även att företag försöker minska sina kostnader genom att anställa migrantarbetare och uppmanade arbetsgivare att i större utsträckning anställa thailändare.

Notera att debatten om utländsk arbetskraft gäller migrantarbetare från grannländerna som anställs av thailändska företag. Utländska företagare anställer nästan enbart thailändsk personal. 

Demokraternas utspel placerar nu frågan i parlamentet med krav på regeringen att agera. Partiet vill se kontroller av både utländskt kapital, företagens ägarstrukturer och deras sätt att anställa personal. 

Demokraterna vänder sig mot uppfattningen att thailändare inte vill ta jobb i turistnäringen. Problemet är snarare, menar de, att löner och arbetsvillkor gör arbetena oattraktiva.

Därför efterlyser man också bättre stöd till små lokala företag och åtgärder för att se till att turism och utländska investeringar inte sker på bekostnad av lokalbefolkningens försörjning och kultur.

I debatten saknas samtidigt till stor del ett företagsekonomiskt perspektiv.

Bakom begreppet ”utländskt finansierade företag” finns inte bara stora internationella investerare eller aktörer som försöker kringgå thailändsk lagstiftning. 

På turistorterna finns framför allt många bofasta utländska småföretagare som har investerat sina privata livsbesparingar i verksamheter i sitt nya hemland.

Deras investeringar stannar sällan inom det egna företaget. Pengarna går till hyror och leasing av lokaler och mark, byggnation och renoveringar, möbler och utrustning, transporter, bokföring, underhåll, mat och råvaror och en lång rad andra varor och tjänster som köps av thailändska företag.

Utländska småföretag kan därmed skapa arbetstillfällen och föra in kapital i den lokala ekonomin.

Det gör frågan mer komplicerad än motsättningen mellan ”utländska” och ”thailändska” företag. En central fråga är därför inte bara vem som äger företagen, utan hur mycket av pengarna som faktiskt cirkulerar vidare i den lokala ekonomin.